Lillemor Broni
Etsade ögonblick ur Secundos liv som hund.
I min konstnärliga process samarbetar öga och själ. Inspiration och idéer kan komma till mig från alla möjliga håll, triggade av det jag upplever med mina sinnen. Jag är alltid nyfiken på att utforska nya tekniker och uttryck. Det jag skapar får gärna ha orignalitet, finess, känsla och knorr.
Jag har skapat ett halsband med scener ur vår hunds liv. Bilderna som jag omvandlat till etsningar kommer från mitt fotoarkiv. Den runda ramen runt motiven symboliserar kameralinsen. Halsband är ju den enda accessoar som Secundo själv bär så det låg nära till hands att spinna vidare på den tråden.
Marion Tang
| Att
stanna upp där man är och observera sin omgivning, undersöka den med
alla sinnen. Gå in i sig själv för självreflektion och ta med sig något
från platsen. Tillåta sig att lära nytt. Det är där mitt arbete och
konstnärskap börjar. I min lust att lära mig nya saker och att lära ut. Genom mitt smyckesskapande vill jag ge bäraren av mina alster möjligheten att förstärka eller förändra egenskaper och identiteter. Dessutom vill jag ge en förutsättning att vara en del av ett sammanhang eller, om man så önskar, distansera sig från det. Jag har ett djupt intresse av människors identiteter samt hur människor förhåller sig till djur, natur, liv och död. Vid skapandet av många av mina alster används naturen som en inspirationskälla och jag vill försöka avdramatisera sådant som många människor tycker är äckligt eller otäckt. Med detta som grund skapar jag inte bara smycken utan även annan konst, så som tavlor, skulpturer och kläder. Syftet med mitt skapande är att göra avtryck, utbilda och att väcka känslor hos bäraren och betraktaren. Jag arbetar gärna med olika material så som metaller, olika ben från djur, torkade löv och akrylfärg. Med det här projektet vill jag undersöka fobier och huruvida ett objekts storlek påverkar människors förhållande till det. Jag har därför valt att intervjua fyra personer som lider av spindelfobi (arachnofobi) kring deras ogillande av spindlar. Deras svar har sedan använts för att göra fotografiska tolkningar. 
|
Cecilia Wellander
Det är något väldigt rogivande att skapa med händerna och sedan bli belönad med behållningen av utfallet. Jag är nyfiken på vår samtid och smyckets relation till bäraren. Varför “besmyckar” vi oss? Bär vi smycken för oss själva eller för andra? Dessa och andra frågor kvarstår att utforska för mig. Att experimentera med alternativa material (förutom metall) är något som jag fascineras av. Samt viljan att tänja gränser och testa nya tekniker inom smyckekonsten.
Agnes Ringström
Jag inspireras av känslor och vart mitt mood ligger för dagen. Jag arbetar bara i silver och slänger gärna in en och annan sten i mina smycken. Jag skulle säga att mina små skapelser är rätt ruffiga och hårda med kontrasten av mjuka former. Jag varvar gärna sandgjutninng med montering och infattning. Leker mer än gärna med brännaren för att smälta samman restbitar av silver för att fånga mjuka och organiska former eller för att smälta till ytan på en färdig monterad ring.
Det ska kännas tungt och elegant
Johanna Österman
Mina föräldrar har alltid uppmuntrat mig att testa olika saker, och att utmana mig själv konstnärligt. Den ihållande röda tråden i allt jag någonsin testat på har varit små detaljer, därför riktade jag in mig på smyckekonst. Jag använder sällan smycken själv, men jag älskar att jobba med små ”pillriga” projekt där de små detaljerna är det som spelar störst roll. Mina skakiga händer slänger ofta mina projekt åt helvete, men jag lärde mig också tidigt att tålamod är en oerhört viktig del av den konstnärliga processen. Varje smycke eller corpus blir därmed en utmaning oavsett hur simpel idén är. Det är som min mor alltid sagt: ”Varför göra det lätt, när man kan göra det svårt?”. Den meningen har format mig som konstnär. Jag gör det aldrig lätt för mig, men det gör mig också lösningsorienterad och håller mina projekt spännande. Grundidé till slutresultat blir i 9/10 fall inte som jag tänkt mig, vilket är fruktansvärt frustrerande, men det betyder också att jag inte kan bli uttråkad på vägen. Vilket är essentiellt för mig, i och med att jag har samma koncentrationsförmåga som en ekorre.
TL;DR: Heltidspessimist med dålig koncentrationsförmåga, älskar små detaljer, därmed smyckekonstnär.
